Don't know if I dare to fly.

Idag har det sprutat tårar ur mina ögon 5 gånger
1. Vi såg Remember the Titans på egelskan (gråt)
2. Den blev ännu värre i slutet  (snyftsnyft)
3. Jag träffade min allra käraste vän, som varit försvunnen (storböl)
4. Jag berättade saker för min andra vän (tårar)
5. Sen grät jag lite till för 2 andra saker och för gråtandets skull.

Jag lever inte ett liv i tårar egentligen. Men ibland är det så skönt att gråta.

Vi vet inte var vi är någonstans. Men så länge jag går jämte dig känns det bra ut i fingertopparna.

Ibland kan jag undra vad du tänker på, när din blick sveper forskande över mitt nakna ansikte.
Det är svårt att sluta älska men att bära minnena på alla gånger vi dansat bort nätterna till dålig popmusik, tätt ihopslingrade, är mycket svårare.


Och vad vet du om gryningen förrän du mött varje morgon med sömnlösa ögon.

Jag känner dina vågade blickar i nacken. Försöker vara stark, för jag vill inte att du ska tro att jag är en sån som inte kan glömma. Det funkar för stunden, sen går jag hem och gråter. Fan också. Fan fan fan.


Att vara ute på djupt vatten utan att kunna simma.

Vi kan skriva visor om kärlek, men inte om varandra.
Vi kan låssas att solen skiner och prata om något annat, medans molnen skrattar åt våra frusna armar.
Vi skulle kunna skratta åt allt sammans.
För ingenting betyder något.
Egentligen.
Det sa du ju själv.


du och jag

Ödet vill att vi ska sjunga samma sånger.


RSS 2.0