Det som inte längre finns.
Jag har rivit ut en sida ur boken om mitt liv. Hårt och snabbt, skrynklade jag ihop den och lät den fångas upp av vinden. Egentligen ångrade jag mig direkt. Ville springa efter den, fånga upp den igen och släta ut varenda liten skrynkla som bildats i pappret. Men hur mycket jag än hade försökt göra den fin igen, blåsa bort allt smuts som hunnit fastna och försökt tejpa tillbaka den i boken, så skulle man alltid se att den en gång rivits ut.
Har aldrig gjort något så drastiskt i hela mitt liv. Och du kommer fortsätta att finns för mig även när du har någon annan att linda dina armar om.
Helt plötsligt har alla mina helger spårat ur totalt och slutat i största konstigaste scenario. Det börjar med att man ligger i soffan undrandes hur man ska orka gå tre steg till den kvällen och slutar med att man står utanför en nattkulbb och fryser med en pojke som man brukade vara kär i.
Kommentarer
Trackback
